29 mars 2009

Sist till framtiden är en moderat!

Att en skillnad finns mellan den ideologi som förs av vår allians regering och den ideologi som förs i hemkommen var känt för mig men ibland blir skillnaderna så stora att det blir pinsamt. Att det finns några framträdande moderater i Linköping som ser arbetet med att underlätta för bilismen i innerstaden som sin mission är ingen nyhet. Det förklarar jag med deras generationstillhörighet där bilen anses vara en framgångsfaktor och en frihetssymbol. Man kan kanske kalla det för ett särintresse men troligtvis är det av rent egenintresse.

Att det finns några framträdande moderater i Linköping som är emot det beslut vi tog på förra kommunfullmäktige om att inte längre tillåta personal inom kommunen att röka på arbetstid har jag ingen förståelse för alls. Det måste vara någon märklig uppfattning om att även rökning är någon sorts frihetssymbol. Jag rökte själv en ask ciggaretter varje dag i 23 år men är den första att säga att röka är korkat och en enorm brist i karaktären. Sverige är det land inom EU som ligger bäst till,  med en befolkning där under 15% som röker. Det ska vi vara stolta över.

Av alla saker som förvånat mig mest senaste tiden är dock att en överväldigande majoritet av framträdande moderater i Linköping röstade emot förslaget om att släcka ned stadens belysning under ”earth hour” (artikel i DN) igår kväll. Som tur kördes de alla över och även Linköping deltog i denna aktivitiet.

Märkligt i sammanhanget är det faktum att det är samma personer som driver bilfrågor och frihet för rökarna som tyckte att earth hour var en synnerligen korkad tanke. Dessa moderater måste anses stå så långt borta från de ”nya” moderaterna man kan komma. De måste själva tycka att de för tillfället tillhör ett helt annat parti och kan absolut inte känna igen sig.

Drömmen för dem måste vara att få ta sin bil tankad med lågt beskattad bensin in till staden på bio en kväll.Med en ciggarett i handen glidande längs stadens mycket väl upplysta gator och fasader på väg till ett kommunägt centralt parkeringhus där parkeringen är gratis. Det måste vara drömmen för ”gammal” moderat. Och förstås ska ju biobesöket vara suventionerat som den mesta andra kulturen.

Sist att möta framtiden är en moderat! En ”gammal” moderat.

Kjell

25 mars 2009

Lundby-Wedin och andra fackföreningsledares fall

Det är klart att många tvekar med att begära Lundby-Wedins avgång. Det skulle kunna leda till en dominoeffekt där antagligen de flesta fackföreningsledare skulle ifrågasättas. Vad har Lundby-Wedin gjort sig skyldig till som inte andra i hennes ställning gjort? Hur är det med samvetet hos de fackföreningsledare som sitter eller har suttit i olika bolagstyrelser där man beslutat om bonusar och avgångsvederlag? Att Lundby-Wedin inte avser att avgå DN beror nog inte enbart på tvekan för egen del. Hon inser nog också de kommande konsekvenserna för hennes kamrater.

Nu debatteras bonusavtal på riksnivå men hur är det ute i våra kommuner och dess olika bolag? När kommer välustiga avtal, gjorda av tidigare socialdemokratiska majoriteten i Linköping,  att ifrågasättas? Hur är det med Tekniska verkens VD och hans avtal egentligen? Ska vi som är nya i kommunpolitiken bara behöva köpa att inget går att göra? Och ska vi komma undan med och skylla på att det var Sossarnas fel att det blev så ofördelaktigt för kommunen? Frågan är ju naturligtvis vad vi tänker göra åt det trovärdighetproblem som, i alla fall jag, känner inför medborgarna i Linköping. Lokalpressen har flera gånger tagit upp VD´s avtal men sedan har allt bara runnit ut i sanden. Den allmänna opinionen idag är inte nådig mot dessa företeelser inom statliga bolag. Vad får oss lokalpolitiker att hoppas på att vi kommer undan ansvaret för våra kommunala bolag? Dags att  ta debatten med våra medborgare. Kjell

10 mars 2009

Förnyelse av partiet?

Förbannelsen över att tillhöra ett delvis konservativt parti gör sig påminnd då och då. I begreppet konservatism ligger betydelsen konserverande. Kom med ett förslag på en förändring och man möts genast av konstaterandet att ”så har vi aldrig gjort förut” eller ”det där kommer aldrig att gå”. Vad jag dock börjat inse är att vissa delar av det sättet att tänka är knutet till den Östgötska mentaliteten. Kan det finnas någon sanning i det? Varför har man en egen tolkning av Luthers tanke att ”man ska inte klaga” som lyder ”det är synd att inte klaga” i Östergötland. Mardrömmen för en liberal fritidspoitiker kan således då bli en Östgötsk konservativ.

Nästa vecka kommer det hållas kretsårsmöte i Linköping för nya moderaterna och där kommer en motion upp som kommer från den lilla lokalförening som jag är ordförande för i Vreta kloster. Den handlar om att vi måste se över och förändra det arbetssätt som funnits av tradition mellan de olika föreningarna. I dag lever flera föreningar med endast ett fåtal medlemmar, varav en överväldigande majoritet av seniorer, en tynade tillvaro. Att föreningar skulle samarbeta med kampanjer och rekryteringar är, för varje utomstående betraktare, en självklarhet. Ändå biter man sig kvar i det gamla och vägrar att förnya arbetssätten.

Visst kommer motionen ha en snöbolls möjlighet i helvetet men det kommer åtminstånde bli en debatt. Även om det mest blir en monolog med mig själv i talarstolen. Värt att notera är att kretsen inte kan påminna sig om när de senast behandlade en motion vilket säger en hel del om förändringsviljan över tid.

Är du medlem i nya moderaterna tycker jag att du ska ta tillfället i akt och komma till årsmötet nästa onsdag den 18 mars 1800 i Nationernas hus. Anmäl dig senast den 16 mars till kansliet på 013-31 50 45. Kom och hjälp mig att debattera vikten av förändring och förnyelse. Kjell

28 februari 2009

Alliansseger 2010

Kommer alliansen att kunna få fortsatt förtroende av svenska folket att leda Sverige? Svaret är med största sannolikhet ett klart JA. Det är inga dåliga framgångsfaktorer som alliansen kommer kunna dra nytta av. Den största är naturligtvis Mona Sahlin som söndrar sitt eget parti med samma grace som en elefant i en porslinsaffär. Tack Mona för att du finns. Nästa i raden av framgångsfaktorer är naturligtvis det sätt som alliansregeringen hanterat finanskrisen på. Vem kommer efter denna oroliga tid våga lämna över rodret till TobleroneMona och hennes kommunistkompis Lasse? Orförandeskapet för EU kommer också oerhört lägligt för Alliansen. Sveriges regering kommer att ha hela Europas ögon. Som republikan trodde jag adrig att jag skulle prisa  monarkin som statsskick men vem kan inte göra det om man inser genomslagskraften av ett kungligt bröllop. Nu får vi hoppas att regeringen satsar stort på detta arrangemang. Bröd och skådespel är en underskattad kombination för att vinna väljarnas gunst.

Fler framgångsfaktorer finns som kommer bidra till en alliansvalseger 2010. Energiuppgörelsen gör att det kärnkraftsvänliga LO kommer sätta en enorm press på Mona. Och till sist kryddar Mona allt med valet av en ny partisekreterare som har karisman av en guldfisk och skulder från kronofogden i bagaget.

Tack snälla Mona. Tack. Mvh Kjell

16 januari 2009

Mångfaldsperspektivet

”Nomineringskommittén har dessutom lagt vikt vid mångfaldsperspektivet, att toppkandidaterna avspeglar väljarkåren åldersmässigt samt att det finns en geografisk spridning”

Detta är ord från nomineringskommitén som skött arbetet med att ta fram den lista med kandidater till EU parlamentet hos oss nya moderater. Vi är dock dåliga med att följa den tanken när vi tar fram kandidater för nya moderaterna i Linköping till kommunala nämnder och styrelser. Det finns exempel på nämnd där samtliga ledamöter från oss ”nya” moderater är män födda i Sverige där ”junior” är 60 år och åldersmannen 72 år. Jag anser att vi måste ta oss i kragen och låta tanken på att våra förtroendevalde ska spegla samhällets sammansättning i stort, avseende ålder, kön och etninskt ursprung. Detta är nödvändigt  för att överhuvudtaget bibehålla ett förtroende hos medborgarna samt säkra återväxten av bra nya moderata förtroendevalda. Kjell

23 december 2008

Politiker eller företrädare för näringslivet?

Lena Micko (s) är en politiker med många strängar på sin lyra. Jag har under den senaste tiden lyssnat med förvåning hur hon, som socialdemokratiskt kommunalråd, gång efter annan i fullmäktige vurmat för flygets betydelse i Linköping. Förvisso har jag i grunden en helt annan bild av hur viktigt flyget är i vår stad. Visst kan flyget konkurrera på lika villkor så har flyget möjligtvis en framtid här men kommunen ska, enligt mig, inte gå in med mer pengar eller resurser till flyget. Vad vi istället ska satsa på är att nya järnvägsförbindelser kommer till stånd. Med snabba tåg kommer vi till både Skavsta, Arlanda och Köpenhamn inom rimlig tid. Lena Micko sitter som ordförande i organisationen Svenskt flyg och missbrukar, enligt mig, sin roll som förtroendevald när hon inte kan sära på sina olika roller.  Kjell

16 december 2008

40-talister vill hyra och inte äga

I dessa tider av finansoro undrar jag stilla om hur många av oss förtroendevalda i Linköping som tagit några som helst intryck? Vad man måste komma ihåg är vilken medelålder som de styrande i Linköping har. En överväldigande majoritet är 40-talsister som äger sina bostäder, har utflugna barn och knappt har några skulder. Det är nog lite mycket begärt att de ska känna av någon finansoro. Man tycker ju att en våg av återhållsamhet med skattebetalarnas pengar borde ha inträtt men istället hörs röster om att nu är det läge att investera stort. Till en viss del ligger det något i det. Visst kommer antagligen kostnader för att bygga exempelvis bostäder vara lägre under en tid framöver. Detta resonemang kanske håller om vi endast ska bygga hyresrätter vilket skulle vara märkligt när de flesta undersökningar visar att en stor del av medelåldersbefolkningen vill äga sin bostad. Visst kan vi öka byggandet av bostadsrätter men vem kommer ha råd att köpa dem inom de närmsta året? 40-talisterna verkar nu vara redo att lämna de trygga villaområden de lever i för att lagom till pensionen skaffa sig en hyreslägenhet för att på så sätt frigöra kapitalet som finns i deras betalda hus? De kommer inte att vilja äga sina bostäder utan nu är det 55+ hyresrätter i centrala lägen som gäller. Kjell

08 december 2008

Förtroendevald

Senaste tiden har jag fört en dialog med flera av mina partisystrar och bröder om vikten av den första delen av ordet förtroendevald. På förekommen anledning börjar medborgarna ifrågasätta vissa av de resor som vi företrädare för kommun och landsting genomför varje år. Var och en av alla dessa resor till olika länder med olika syfte samt deltagare kan säkert försvaras var och en för sig. Ser man dem i ett större sammanhang går det att ifrågasätta dessa. Medborgarna har förtroende för oss politker men vi måste då vårda detta förtroende varsamt. Vi måste vara oerhört försiktiga när vi använder skattebetalarnas pengar. Vi är på väg att få en tråkig offentlig debatt om höga chefslöner, bonusar och utlandsresor och måste därför se över vår policy vad det gäller dessa ting. Detta är extra viktigt nu när det är oroliga tider med lagda effektiviseringskrav på kommunal kärnverksamhet. Kjell

06 december 2008

Alliansen i Linköping

I dag träffades vi inom alliansen här i Linköping och vi pratade om hur vi kan förbättra samarbetet i framtiden. Jag tog bland annat upp vikten av att i framtiden ha gemensamma fullmäktigegruppmöten med jämna mellanrum. Det skulle vi kunna ha för att behandla en mängd olika frågor. Detta skulle, enligt mig, göra att vårt sammarbete ytterligare förbättras. Det finns en positiv anda inom vår allians och detta glädjer mig mycket. Detta är en förutsättning för att hålla socialisterna borta från makten

17 oktober 2008

Ny partiledare för socialdemokraterna?

Pär Nuder är bitter och gör mycket för att få uppmärksamhet. Det senaste är uttalandet att han agerat ekonomisk rådgivare åt Storbritanien. Lotta Gröning berör träffsäkert politikern Nuder och hans bitterhet på sin blogg. Jag har länge hävdat att Mona Sahlin är alliansens största framgångsfaktor för att nå framgång i kommande val 2010. Tänk tanken att Mona ersätts av Pär för att partiet inte längre är nöjda med henne. Då vinner vi garanterat. Kanske får vi då se Bosse Ringholm, denna retorikens nollpunkt, som utrikesminister. Kjell